Smartasmia tycker inte synd om sig själv. Inte jag inte. Nähäää!
Men ibland tänker jag tillbaka på gamla tider när kommentarerna haglade som spön i backen här. Det var kul. Nu är det en skara av mina små favoritbejbs i bloggosfären som lämnar en kommentar ibland (för det mesta). Så egentligen är jag alldeles nöjd. Har inte haft någon vansinnig aktivitet på mitt bloggande de sista månaderna, liksom. Typ. Men ändå.
Det är nästan lite som ovan gamla Smartasmiafavorit till singel (jaja..på den tiden det gjordes skivor i vinyl, minsann) - med Sebastian Håkansson sockersöta uppenbarelse (om Ni minns filmen G är det liksom den söta sångarpojken i bandet Barn som blir övertygad att svika dem och börja i det mycket tuffare bandet Nürnberg 47 som fick en hit med "Hundarna brinner". Alltså. Samme Håkansson som även spelade Abbe i Madickenfilmerna. Och så). "Åhå de e hårt att va ett dansband, när ingen dansar, när ingen daansar" som han sjöng där i Alien Beat 1980 (var någon ens född då..). Fast Ni byter ut dansband till "bloggare" och möjligen dansar mot "läser"....hehehe.