Först: fortsätt gärna att studera de kläder jag säljer ut nedan...det finns fortfarande en del plagg kvar. Sen: Grattis till Monokel på 1-årsdagen idag! Hurra!!!
Helt osannolikt, men det har rusat iväg till exakt 1 år sedan Smartasmia publicerade sitt första inlägg här. Jag vet inte riktigt om det är något att fira i o f s - bloggandet var betydligt seriösare i början. Hade egentligen tänkt att det här får bli mitt avslutande inlägg.....men man vet ju aldrig.
Sammanfattningsvis har jag gått igenom de olika modebloggsfaserna som de flesta andra gjort; starten väldigt seriös.....sedan frustration över långsamt gensvar....sen tacksamhet över gensvar...sen avundssjuka på andra bloggare (lite i a f....det stressbildande statistik- och besöksfrekvensrejset som de flesta bloggare hamnar i till att börja med.....sen avsaknad av avundssjuka....därefter funderande på den s.k. bloggpausen....och ev. användande av bloggposen. Därefter tomhet, värme, glädje, uttråkning, tvång, inspiration och allt annat det inneburit. Medvetenhet. Omedvetenhet. Blogga för pengar eller inte. Inbjudningar och utefrysande. Mingel och fest. Insikt, uttråkning och inga inbjudningar. Eller färre.
En väldigt bra sak med bloggen har varit all kontakt med läsare i form av kommentarer....även om det ibland har känts som ett "måste" att kommentera hos andra. Det är minsann inte fy skam att hitta små underbara människor därute och få nya kompisar i vuxen ålder! I den bemärkelsen har Monokel blivit en succé för mig....inbiten plugghäst som jag är/var. De underbara människorna vet förhoppningsvis vilka ni är:-)
Sammanfattning av Monokel II: de uttryck som jag använt mig av. Tjipp. Himlans. Rackarns...fast i början rackans - den småländska varianten. Minsann. Huliganer. Pingla. Böna. Chick. Snäcka. Varav somliga verkar ha börjat användas flitigt hos andra bloggare. På gott och ont.
Så. Avslutningsvis vill jag slå en extra trumvirvel för de fina bloggar som syns i min favoritlista till höger (plus en del som jag inte hunnit med att lägga till). Flera av er har jag dessutom haft det stora nöjet att få träffa ute i verkligheten och jag är imponerad. Hoppas att vi syns vid fler tillfällen. Nej, förresten - jag kräver att vi ses fler gånger! Så det så.
Absolut sist här vill jag bara säga tack. Till läsare av Monokel. Till de nyfunna vännerna. Till Herr Boudoir som är en rejäl livboj att hålla sig i när det gungar på havet. Till mitt jobb och speciellt två sötnosar där som inte bara läser här mellan varven, utan också har accepterat att jag bloggar trots att jag är utbränd. Som en hel Liljeholmsförpackning. Fast på bättringsvägen. Till min familj som också läser här emellanåt; och ett jättegrattis till Bosse som sålde sitt första utställningsfoto häromveckan till ingen mindre än Ulrika Hydman Vallien. Till Piff och Puff som numera befinner sig i London. Till de designers, butiksägare och kreativa människor som jag berättat om i olika inlägg under året som gått. Till de som bjudit in till roligheter. Och alla andra som tycker de är värda ett. Kanske har jag lyckats inspirera någon på vägen, vem vet. Ni har inspirerat mig hur som haver. En hel del!
Så länge.
34 kommentarer:
Åh Mia, vilket underbart inlägg. Är helt tårögd av någon anledning. Tusen tack för att du har hållt på och du är en sann inspirationskälla för mig. Och vi ses garanterat igen IRL. Många kramar
Johanna: tack själv lilla busan där:-) Kommer förmodligen att fortsätta blogga lite till mans så där..eller quinns, kanske. Kram tillbaka
Grattis bönan (jag älskar din uttryck)! Jag säger som Johanna, fint inlägg. Kram Mia (och en skrikande Olivia)
Miashopping: hehehe..tack snyggingen:-) Ahh...skrikande bebisar är min specialité...jag är expert på att härma hackspetten i Kalle Ankas julfilm = inget gråt sen:-) Bara säg till! Kramen
Raring!!
Nu slår hjärtat några extra slag! Stort grattis på 1-årsdagen.
Vilken enormt bra sammanfattning av känslor från bloggsfären!
Du är bäst :) 1000 kramar
Annie: ojoj...visste inte att jag kunde få en sådan reaktion. Det glädjer mig mkt. Tack för grattiset och för de finfina orden. Du är jättebäst, du:-) Dito
Bästa Smartasmia!
Först vill jag säga: Åh så fiiint!
Sen vill jag säga: BUUUUÄÄÄÄÄÄH! Inte gå nu!
Därefter skulle jag vilja tillägga att man tror att man kan vara skyldig dig en öl, eller två och man undrar även om det inte är dags att du masar dig hit till min lilla stad så att man får bjuda igen?
Fast, det förstås... Du har ju en egen ö att ta hand om också ;-)
Jättekram!
Missysnäckan där: aha...jag tackar och bugar ändå ner i (den ganska ostädade ser jag nu) ryamattan under mina fossingar. Nope - så lätt slipper ni mig inte. Förmodligen slår jag till en gång eller två till..minst. Beror på dagsformen och så. Hahaa! Inte är fröken söt skyldig mig ngt....jag lovar:-) Fast när jag är i götet nästa gång tänker jag ändå söka upp dig och terrorisera dig med att sjunga Cornelius baklänges och sånt. Kram så länge
Såklart du ska! Det ser jag fram emot :-)
Missy: det borde du göra. Det är en av mina paradnummer:-)
Japp - jag har snappat upp både ett och två uttryck från dig, det erkänner jag direkt! ;-)
Du är en snäl, inspirerande och upplyftande människa, tillika din blogg. Du tillför något, minsann.
Och seriöst - säg en tid och en plats för en kaffe så är jag där! =)
LL-chickset: ahh...jag är alltid seriös. En utflykt till skärgården så här års leker man inte med:-) Klart att du är välkommen! Eller i stan för en fika....bara skrik till när det passar! Du är också en inspirerande själ - det hoppas jag att du vet. Tack för din supermegafina kommentar. Den ska jag suga på resten av kvällen:-) och du får snappa upp hur mkt som helst härifrån.
hurra hurra hurra hurra!
Linda K: tack tack tack och tack:-)
GRATTIS på 1-årsdagen!!!
ROP: tack lilla sötsnuttan tillika fröken där:-)
NEEEEEEEEJ! Snälla försvinn inte, kommer att sakna dig alldeles för mkt då : /
Cajsa: nej - jag försvinner inte:-) Inte helt i a f. Skulle ju sakna dig för mkt! Tack lillfian:-)
Vilket underbart inlägg och sammanfattning av ett bloggäventyr. Gratts till 1års dagen! Hoppas att du orkar/vill/känner dig inspirerad att fortsätta för jag är en stor beundrare.
Kram på dig kexet ;)
Vera: ahhh..där är du ju:-) Kul att se dig på foto! Var tvungen att dubbelchecka att det var du; är ju van att se den svarta silhuetten när du kommenterar. Och du är en lika fin sötnos på foto som du är i det skrivna. Härligt att höra att jag har en stor beundrare i dig; hoppas du vet att det är precis tvärt om också:-) Kramar i massor tillbaka
Grattis och...hrmf, what to say...sista inlägget(?) Ser ju att det är ett efter som du publicerat. Kul att läsa dina reflektioner, trist om du slutar men du vet att jag förstår dej till fullo. Sist men inte minst vore det ju helt bedrövligt om jag inte ska hinna få träffa dej någon gång...;)
FBAP: nejnejnej...om du och övriga ovan kollar lite bättre stod det "skulle egentligen vara det sista inlägget" ovan...inte att det faktiskt är det;-) Så mig slipper ni inte undan helt. Skulle längta alldeles för mkt efter er då! Kram och på återhörande:-)
Men fina människa, jag kommer sakna dig om du inte bloggar mera... Tack för det här året!!!
Ida-snäckan: se ovan kommentar;-) och tack för din underbara kommentar!
åhh grattis i efterskott darling!! och kan inte du påminna mig imorogn om skjortan.. jag har ett sånt dåligt minne!!!! kraaaaaaaaaam
Fashionholic: jope - jag kan påminna fröken:-) Kramkram
Grattis bloggen! (i efterskott) Det bästa med bloggandet är defenitivt alla fina vänner. Kram!
Y-Y-kexet: där satte du huvudet på spiken:-) Heter det så...? Kram tillbaka ditt lilla sötmiffo
Grattis!
Måste även tillägga att det var väldigt kul att läsa din resumé om bloggen, du skriver på ett medryckande sätt!
Sassy: ahhh..man tackar så mest:-)
Grattis till världens bästa Mia!
Mary LL: åhh..tack till min världens bästa MLL!
Tjipp du är bäst!! tack för detta året.. ser framemot nästa år ;)
Ida: tack lilla superpinglan:-) Du kan konsten att ge en komplimang! Och jag ser fram emot fler tvillingträffar. Kramkram
Skicka en kommentar