07 december 2007

Varats olidliga lätthet


Lycka är att vakna vid 04.45 av att musfälla slår ihop på loftet ovanför. Eller inte.

Och utifall jag har några militanta djurrättsaktivister i min läsekrets: jo, jag är djurvän, men även uppväxt på landet. Där tenderar man ofta till att få lite annorlunda synsätt på när man är vän av djur och inte. Så, jag är fortfarande en djurvän.

9 kommentarer:

Annie - PD sa...

Ha! GRATTIS! En mindre! :D

Jag vet vad köttfärsen jag äter hette när den levde, det känns också helt okej :)

Smartasmia sa...

Annie: jepps - vi är ena riktiga rovisar:-)

Sara sa...

Haha jag delar samma syn på gjur (och odjur) som dig! Ha en bra dag! Sara

Sara sa...

djur ska det förstås stå...

Smartasmia sa...

Sara: kul att höra av min favvo-Sara igen:-) Kramkram

Vera sa...

När jag var o hälsade på mina päron härom veckan, (dom bor på landet) så hörde jag o mamma hur mössen eller råttorna levde livet på vinden. Ändå har dom en katt ... som förmodligen inte fattar tjusningen med möss.. hehe.

Vera sa...

en sak till. jag håller på att bygga om lite på bloggen .. kände att det var för plåttrigt.
en fråga: du har ju blogspot som jag. hur får jag bort verktygen på sidelementen??
kram

Smartasmia sa...

Vera: det är bara hos dig det syns, men vill du slippa dem uppdaterar du bara. En Bloggersjukdom... Kramen:-)

Vera sa...

aha ... jag förstår. tack hjärtat för tipset :)