Mina funderingar fortsätter. Är det något Smartasmia får tuppjuck på så är det modereportage a la senaste numret av brittiska Vogue där ett etniskt modereportage, "trail blazers", visades.
Missförstå mig rätt nu. Det är inte själva modet i sig, att ta inspiration från olika kulturer och länder, som stör mig. Tvärtom är det väldigt inspirerande. Nej, det är själva fenomenet av att flyga in ett modeteam med fotografer, stylister, frisör, assistenter och inte minst modeller till ett ställe som nu senast i nämnda reportag ovan, Anderna, sydvästra Peru, där huvuddelen av befolkningen är fattiga. När jag kollar på bilderna av modellerna; två 17-18-åriga västerländska chicks som plåtats i fina miljöer med "the locals" mår jag bara illa.
På en bild håller de varsitt litet peruianskt barn i famnen i sina "etniskt inspirerade" Nina Ricci, Pringles of Scotland, Comme des Garçons, Eley Kishimoto och Manolo Blahnik m.fl. Varje plagg eller accessoar säkert värda 100-tals årslöner för de flesta "locals" i reportaget. På en annan leder en av dem en lama tillsammans med några peruianska kvinnor. Också här i skor som kostar mer än vad alla lamorna och lite till kostat. Eller på tur i området med liten chic etnisk väska för över tusen pund. Det skär sig jävligt illa. Åtminstone för mig. Eller är det jag som inte fattar grejen här. Ni får gärna förklara för mig i så fall.
29 kommentarer:
Jag håller med! Det sticker i ögonen på mig oxå...
Jo, du fattar grejen. Och du är helt rätt ute.
Emma: ahh...kul med ytterligare ett nytt ansikte här:-) Välkommen! och Emma och Marcus (hejhej:-)) - så bra att jag tänkte rätt där då. Och ni med:-) Kramar!
nej, det där känns inte okej. jag blev lätt illamående av din beskrivning. omdömeslöst av Vogue.
Helt rätt! Lika klok som alltid.
Vera: ja, det var inget smakligt reportage precis... Kram, gumman!
Missy: nästan lika klok som en viss du;-) tack
De där kontrasterna som möjligtvis eftersträvas, går stick i stäv med den ökade medvetenheten och ansvarstagandet för jordens resurser i ett större perspektiv. Mår illa av den sortens spekulation, på andra människors bekostnad.
Anna: håller fullständigt med fröken. Det är en sjuk värld där ute. Ibland.
Jag har inte sett reportaget själv, men av din beskrivning att döma känns det inte alls okej. Fy. Blä. Bu.
Shopoholychic: hej söt:-) Jope - det gav mig en fadd eftersmak. Kramen
Så här gjorde Damernas Värld med i höstas om jag inte missminner mig. De hade ett modereportage med lokalbefolkningen i en by i Afrika. Jag tyckte det var omdömeslöst. Håller helt med dig, som vanligt då dina åsikter är klockrena.
Johanna: japp - jag har ett starkt minne av att jag känner igen även det DV-reportaget..... Och tack, vännen. Du är inte så dum, du heller;-) Kramkram
Jepp - DV gjorde samma sak. De försvarade sig genom att säga att the locals fick väldigt bra betalt. Känns extremt osmakligt ändå...
kram
Annie: ja inte gör det mig mer förstående... Kram tillbaka:-)
Inte känns det rätt, skulle iallafall må sjukt konstigt om jag var med och gjorde ett sånt modereportage.
Ja, alltså, jag tycker att mkt inom modevärlden bara handlar om yta, yta, yta....idag är det inne med miljömedvetenhet och imorgon vem vet.......det svänger hela tiden. Vi skapar stereotypa bilder av lokalbefolkningar i flera länder, indianer, afrikaner och tycker att vi är sååå medvetna om deras situation. Missförstå mig inte, jag tycker också mode är kul men man bör tänka till flera ggr innan man gör modereportage som den du nämner. Alltid kul med etnisk inspiration dock....
/Sus
Jennytösen: jope - antingen engagerar man sig och tar ställning själv...eller åker man med massan. Kram vännen
Mayumi: hej sötnosen! Kloka ord och väldigt sant. Fast vad gäller miljötänket tror - och hoppas - jag att vi inte längre kommer att se några "hyper" kring detta. Vi har liksom inget val nu. Dessutom längtar jag efter dig:-) kram
Blä för sån skamlös exotisering som verkar pågå i det reportaget, måste kolla upp. Jag längtar tills den dag då inspirationen från "andra" etniciteter istället innebär samarbete över gränserna, hur coolt skulle det inte vara om Nina Ricci arbetat med peruvianska designers t ex? Som det är nu förblir avstånden enorma, speciellt med dylika reportage.
Cajsa: det vore rackarns så coolt! Kloka ord från klok tös; tack!
Du har tänkt rätt. Det är bra att ifrågasätta.
Y-Y-bönan: visst är det det! Kram.
sötnos där mia... du har så många kloka tankar.. ibland tar modefolken ett steg väldigt näravgränsen för vad som är okej och inte.. allt för att skapa något nytt.. men som sagt, ibland är de lite fel ute i sin sökan på det lilla extra..
Fashionholic: tack liten där:-) dina fina ord fick mig att sakna dig nu ju! Dags för en fika snart:-)
Har inte sett det hela men håller med till 300%. Det hela låter väldigt respektslöst och väldigt utnyttjande. Svårt att sätta fingret på men lite som djur på Zoo på något sätt....
MUD: japps - djur-på-zoo-beskrivning låter ganska likt...tyvärr.
Ja, du har helt rätt. Jag har länge tänkt skriva om det här fenomenet och satt och samlade bilder till min blogg när jag hittade hit.
Det är respektlöst så man tappar andan. Dels är det det som du påpekar, den etiska aspekten med att flasha med rikedom mitt i all fattigdom, men också att denna typen av reportage följer gamla rasistiska tankar om urfolk som vilda inslag i vild natur, medan den västerländska kulturen står för just kultur - det vackra, rena och högstående.
Jag har skrivit mer om det här:
http://mkborda.blogspot.com/2008/05/mode.html
Maria: tack så mkt för din kommentar! Bra att fler vädrar detta; går in och läser hos dig nu.
Hej Elle,
jag har länge reagerat på modereportage plåtade i exotiska miljöer med urfolk som kulisser. Jag undrar vad tanken bakom dessa reportage är - vad vill man visa, varför placerar man en vit kvinna framför ett gäng masaier, indianer, beduiner etc - vilken effekt vill man uppnå genom detta?
Jag undrar också hur det står till med de etiska funderingarna - finns det några? Tänker man på hur det ser ut när man kommer till en landsby i ett fattigt land, fullt ekiperad med dyra kläder, dyra kameror, stylister, sminkörer etc?
Det senaste exemplet är Keira Knightley i Vogue. Vad menar ni på Elle om denna typen av reportage? Ni har ofta haft reportage av den här typen.
Detta intresserar mig verkligen och jag hoppas att jag får svar.
Med hälsningar,
M
-------
svar:
Hej.
Tack för ditt mail. Vi har inte alls ofta den typen av moderep. Jag minns bara ett jobb från runt 2002/2003, ett inköpt jobb från Anderna med en mix av modeller och lokalbefolkning. Där lät vi det passerar eftersom kläderna var dels lokala och dels så kraftigt inspirerade av det lokala ursprungsmodet att det inte blev just en kuliss utan faktiskt satt i sitt rätta sammanhang. Annars har vi det aldrig, av anledningen du nämner.
Så du får fråga Vogue och relevanta tidningar istället.
Vänlig Hälsning
Kristina Adolfsson
----
Ja, så det var alltså svaret jag fick :) Men jag är tämligen säker på att jag har sett det hos Elle ganska nyligen - var det inte i Elle de hade ett reportage från Papua Nya Guinea? Det var snyggt, javisst, men ett av de mest extrema vild vs. civiliserad-reportagen jag har sett. I alla fall, jag tänker inte skriva till henne igen.
Skicka en kommentar